När jag skrev första boken vara jag ovan. Jag visste inte hur jag skulle skriva..ja sen märker jag nog att andra och tredje boken är mera intressanta också. Mer spännande.
Det här är ett litet utdrag ur första boken, hehe
- Vi får fortsätta imorgon, sa Jim. vi kommer inte hitta något spår efter honom nu.
Jag satte mig ner på cykelbanan och började gråta. Hur kunde de göra så här? Jag skulle aldrig vända om innan jag har hittat honom, aldrig! Det började dugga och tårarna brände i ögonvrån. Kanske var han helt borta, skulle han aldrig komma tillbaka? Det började smått skymma och tankarna bara flög genom huvudet. Levde han nu, var fanns han just nu? Behövde han oss, eller var han redan död? De tankarna gjorde inte att tårarna minskade, nej det blev ännu värre.
Sen ur andra boken..
Allt var borta. Som en färdigblommad maskros. När man blåser på den så
tar det några sekunder innan den är kel, ful och ensam. Och man söker en ny att
blåsa. Så var det nu. Will var blåsaren, jag var maskrosen. Och när han sprang
iväg, när han sprang till Bella. Då föll den sista maskrosfjädern, för han hade
hittat en finare full med fjädrar. Och nu stod jag här kel, ful och ensam.
Men Bella, hon skulle väl också bli det snart. Man kan liksom bara inte hjälpa det.
Man blåser ju bara, tänker inte för.
Och sist tredje, som jag inte kommit långt på ännu.
Alla gånger blir det inte bra men jag vet hur det
känns.”
Vi är framme och hon stannar bilen.
Jag blir röd om kinderna när jag
vet vad hon menar.
”Mamma det är inget mellan mig och Axel.” suckar jag och
öppnar dörren. Mamma bara ler ett finurligt leende.
”Om du säger det så...” Hon vill inte tro mig. ”Nu går vi
in och shoppar.”
Har fastnat lite med andra boken och tredje har jag bara skrivit 4 kapitel ännu. Men jag har ju all tid i världen ;)
Omotiverade bilder, haha..och lite tråkigt inlägg kanske..Men nu tar jag natten. I morgon väntar en nyttig vecka! haha..börjar morgonen med äggröra :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar